tisdag 27 april 2010

Osaklig politisk bevakning ett demokratiproblem

Inte bara den Allierade Journalisten lägger märke till hur media konsekvent väljer att framställa Reinfeldt lite mer positiv, Sahlin lite mer negativ. Ekot har insett det orimliga i bevakningen och valt att göra en oberoende granskning. En tickande nyhetsbomb:

”Mellan den 24 mars förra året och den 23 mars i år medverkade Fredrik Reinfeldt i 520 nyhetsinslag eller artiklar och Mona Sahlin i knappt 350. I artiklarna och inslagen får också Fredrik Reinfeldt komma till tals mer än Mona Sahlin och framförallt får Mona Sahlin mer negativ publicitet. Andelen artiklar och inslag med negativ publicitet är 33 procent för Sahlin mot 16 procent för Reinfeldt.”

Men bomben briserar aldrig. Endast Journalisten hakar på och skriver en kort nyhetsnotis om undersökningen. Ingen av de borgerliga medierna noterar ett av de absolut största problemen som den svenska demokratin står inför: svårigheten för dagens medborgare att genom nyhetsmedierna skaffa sig en nykter och saklig bild av regeringsalternativen. Varför intresserar sig inga redaktioner för denna högst upprörande och problematiska nyhet under valåret 2010? Kan det vara så enkelt, att intresset aldrig ljuger?

Dagens kollektiva Megafon delas mellan de stora privata mediahusen. För den osvikliga förmågan att glömma de verkliga nyheterna. Ingen nämnd, ingen glömd. Ugh.

Märkvärdigt I: Sveriges Radios Mari Forssblad bortser i sin artikel från att hälften av de undersökta mediadrakarna är borgerliga. Självcensurens tunga lock ligger över den svenska mediagrytan. Jo, visst är det så. Med 90 procents säkerhet är nästa jobb som sökes på en borglig redaktion.
Märkvärdigt II: Den allierade journalisten hittar inte rapporten, den tycks inte vara publicerad på nätet. Varför?
Uppdatering: Jo, Dagens Nyheter skriver faktiskt om Ekots granskning genom att publicera en TT-notis. Självklart med en annan vinkel och under rubriken Reinfeldt tar täten på flera områden.