Debatt och upprop för ny tidning

Samordnaren av Den Allierade Journalisten skriver debattartikel på Newsmill här.

Facebook-upprop om en ny dagstidning här.

Årets Allierade Journalist, demokratiproblem och lösningar

Den Allierade Journalisten har delat ut 113 Megafoner mellan den 21 januari och 18 september 2010. Den Allierade Journalistens högst ovetenskapliga granskning visar att Dagens Nyheter inte bara är Sveriges största morgonstidning, utan även Sveriges största Megafon för Alliansen. Gunilla Herlitz, chefredaktör på Dagens Nyheter, har med sina 15 Megafoner blivit krönt till årets Allierade Journalist.

Jo, DN, din invändning stämmer. Den Allierade Journalisten har varit mer nitisk i sin bevakning av Sveriges största morgontidning, då den har så pass stort inflytande över svensk media. Åsikter som publiceras i DN kanaliseras vidare i landsortspressen över hela landet och DN Debatt återges regelbundet i public service.

Den här bloggen har varit lite av ett folkbildningsprojekt. Med hjälp av bilder på och länkar till artiklar kan var och en bilda sig en egen uppfattning om artikeln är värd en Megafon. Det öppnar även för en kritisk granskning av Den Allierade. Har bloggen överdrivit?

Den Allierade Journalisten började i januari att arbeta med hypotesen att borgerlig media under valåret skulle vara partisk på nyhetsplats. De granskningar som gjorts av olika institut, journalister, forskare och Den Allierade själv visar tyvärr att hypotesen stämmer. Läs gärna mer i högerspaltens ”Forskning och granskning av partisk nyhetsmedia”. Längre ner finns även ”Ska folkvalda lita på DN:s och andra mediers tyckande?”.

Om journalister och medborgare har reflekterat över medias funktion under detta valår, då har syftet med bloggen på kort sikt uppnåtts. Men sker ingen strukturell förändring på längre sikt, ja, då kommer vi sannolikt få samma partiska bevakning av de politiska alternativen även vid nästa val.

Dagen före valet publicerade Kent Asp, professor i journalistik, sin granskning av hur media på nyhetsplats har förhållit sig under valrörelsen. 43 procent av artiklarna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-posten, Aftonbladet och Expressen om de rödgröna hade en negativ vinkling. Motsvarande andel för alliansen är 27 procent. Skillnaden mellan statsministerkandidaterna är större – 53 procent negativt vinklade artiklar för Mona Sahlin mot 30 procent för Fredrik Reinfeldt. Asp avslutade sin artikel med att konstatera att vi efter valet skulle få ett svar på om den partiska mediebilden påverkat partiernas framgångar och motgångar i valet.

Svaret är ja. Vilket borde få var och en att ställa sig ett par frågor:
Hur hade valresultatet sett ut om bevakningen av de båda politiska alternativen varit opartisk?

Hur skulle valresultatet se ut om det viktades med den skeva mediebilden av de politiska alternativen?

Hur påverkas den folkliga opinionen på lång sikt av att 90 procent av alla ledarsidor i landet är borgerligt ägda och styrda och hur hade valresultatet sett ut om 90 procent av de svenska medierna ägts av socialistiska, fackliga och miljömässiga intressen?

En av hörnstenarna i statsvetaren Robert Dahls definition av en demokratisk process är ”upplyst förståelse”: Varje medborgare bör ha adekvata och lika möjligheter att upptäcka och begrunda det val som bäst tjänar hans eller hennes intressen. Som det är i dag ger svenska medier oss inte den möjligheten. När medierna blir partiska i sin nyhetsrapportering om partiernas politik finns det skäl att bekymra sig över tillståndet i demokratin.

Vad kan och borde göras för att göra Sverige lite mer demokratiskt?
1. Det behövs en ny statlig demokrati- och maktutredning, med särskilt fokus på maktbalansen inom media. Hur ser rapporteringen ut av de politiska alternativen? Hur ser ägarintressena ut? Hur påverkas demokratin av den skeva maktbalansen inom media och hur kan det rättas till?

2. Det finns ett behov av en oberoende löpande granskning av hur politiska alternativ beskrivs i media.

3. Liberala medier borde nu rannsaka sig själva. Hur ska deras nyhetsbevakning bli saklig och opartisk, även under en valrörelse?

4. I eftervalsdebatten säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Lövdén så här i DN (21/9): ”Läget är allvarligt. LO har haft svårt att komma ut. Jag törs inte säga vad det beror på, det är en viktig del av analysen.” Anna Johansson, distriktsordförande i Göteborg, är inne på samma spår: ”Det är väldigt olyckligt att LO varit så osynligt när hela grundvalen för fackföreningsrörelsen hotas.”

Fackföreningsvärlden behöver se över sin mediastrategi. LO borde nu fundera på hur man vill att maktbalansen inom media ska se ut om fyra år när det är dags för val igen. Ska de borgerliga intressena även då äga hela problemformuleringsinitiativet? Det är dags att åter se över möjligheten att driva en bred nationell nyhetstidning.

5. Den mest opartiska journalistiken står public service-kanalerna för. Det är hög tid att starta en nationell public service-tidning med lokala utgåvor. Ett sätt vore att ge Sveriges Radio (SR) ett sådant uppdrag. SR har redaktioner över hela landet och Sveriges bästa nyhets- och kulturbevakning. Dessutom sammanfattas mycket av det journalistiska arbetet redan idag skriftligt för webben.

Den partiska mediebevakningen av de politiska alternativen och den skeva maktbalansen i media är inte bara ett problem för de rödgröna partierna, det är ett problem för alla som förespråkar demokratiska beslutsprocesser.

Expressen är stor-Megafonen

Dagen före valet publicerar Kent Asp, professor i journalistik, sin granskning av hur media har förhållit sig under valrörelsen på DN Debatt.

I Asps granskning (15/8-15/9) av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-posten, Aftonbladet och Expressen kommer den sistnämnda ut som stor-Megafonen. Ask skriver: "Expressen ger på sina nyhetssidor den klart mest negativa bilden av de rödgröna - tre av fyra artiklar vinklade på Sahlin är starkt negativa."

Expressens chefredaktör Tomas Mattsson sa i Sveriges Radio nyligen att det är en populär myt att det pågår en negativ kampanj om Mona Sahlin.

Totalt i alla tidningar har Mona Sahlin fått 53 procent negativt vinklade artiklar, motsvarande för Fredrik Reinfeldt är 30 procent.

Expressens chefredaktör Tomas Mattsson vinner den sista Megafonen.

Efter Den Allierades publicering i Aftonbladet

Här några länkar till debatter, professorer som menar att medierna gynnar Alliansen, redaktörer i försvarsposition och en hel del andra tyckare:

Debatt och inställd debatt
http://blogg.aftonbladet.se/kulturbloggen/2010/09/installd-debatt
http://www.publicistklubben.se/2010/09/13/live-debatt-om-valrorelsen/
http://www.dn.se/debatt/all-makt-i-dagens-sverige-ar-samlad-i-naringslivet-1.1171443

Krönikor
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/johan-croneman-alliansen-har-vinden-i-ryggen-och-medierna-i-handen-1.1171521
http://www.expressen.se/kultur/1.2134636/en-kvinna-hatad-av-harskna-man

Professorer
http://ulfbjereld.blogspot.com/2010/09/gynnar-medierna-den-borgerliga.html
http://jesperstromback.wordpress.com/2010/09/10/alliansen-gynnas-av-mediernas-bevakning/

Ledare/redaktörer
http://blogg.gp.se/ledarbloggen/2010/09/15/det-finns-ingen-mosa-mona-kampanj/
http://blogg.svd.se/redaktionschefsbloggen

Media och bloggare
http://www.resume.se/nyheter/2010/09/13/pa-gransen-till-ohederligt/
http://www.paulronge.se/om-sahlin-faller-ar-det-pa-eget-grepp
http://peterlandersson.blogspot.com/2010/09/sverige-behover-genomlysas-i-ny.html
http://jinge.se/mediekritik/hur-har-det-kunna-ga-sa-illa.htm
http://gertfrost.se/politik-journalistik-och-medvetenhet

Svenska Dagbladet kampanjspurtar åt Alliansen

Två dagar före valet vill Svenska Dagbladet hjälpa väljaren att hitta rätt parti. På nyhetsplats i tidningen publicerar man en tabell med elva frågor och svar från de två blocken, samtliga riksdagspartier och Sverigedemokraterna.

Det vore god konsumentupplysning om valet av frågor inte så tydligt gynnade Alliansen. De första tre frågorna handlar om skatten. Sen kommer inga frågor om resurserna till vård, skola och omsorg. Inga frågor om de ekonomiska förutsättningarna för dem som har det ekonomiskt svårast i samhället. Inga frågor om klimatet och miljön.

Svenska Dagbladets Tobias Brandel och Göran Eriksson kan glädja sig åt en av de sista Megafonerna före valet.

Dagens Industri valspurtar

Clas C från Malmö skriver så här: "Nedan är typiskt exempel på ett av all de alster som publiceras under den löjeväckande fernissa av förmodad journalistisk integritet som kännetecknar det redaktionella materialet på Dagens Industri:
http://di.se/Artiklar/2010/9/15/214967/Sa-rostar-naringslivskandisarna/?sr=6&tr=277649&rlt=0"

Den Allierade passar på att skrålla Dagens Industris sajts förstasida två dagar före valet. Förutom tre neutrala rubriker om valet finns följande tre rubriker nu:
"Försprånget ökar"
"Valet är avgjort"
"Åtta av tio litar mest på Reinfeldt"

Inte så oväntat kampanjar DI för Alliansen. Megafonen går till chefredaktörenen Linus Paulsson.

Tipsen fortsätter att ramla in till den Allierade Journalisten

Bea: Jag har allid uppfattat Uppdrag Granskning som ett ljus i mediemörkret. I kväll blev jag dock förbluffad. Man däckade oppositionen genom att i tur och ordning såga Miljöpartiet(Maria Wetterstrand), Socialdemokraterna(Bodström) och V(Ohly) under ett och samma program (Uppdrag Granskning onsdags kväll). Angreppen görs med optimal verkan endast 4 dagar innan valet och ger alliansen de vulgära argument som är alliansens kännemärke. Josefson kanske villl vara neutral genom att publicera pendangen till valstugereportaget som sänkte M. I så fall är medelvärdet noll sedd över ett intervall av 8 år. Ett beundransvärt tålamod. Sedd i ett kortare perspektiv bör Josefson få dagens Megafon.

Anonym: Och när kommer det en kommentar om Expressens etta idag torsdag? En intern mätning från de rödgröna som inte ens presenteras detaljerat på parti bli toppnyhet. Megafon på den?

Maria: SVT Rapport körde ett inslag igår (15 sep) som fick mig att gå i taket! Angående riskkapitalbolagets utnyttjande av skolpengen i vinstsyfte. Uppläsaren påstår att detta är extra graverande för de Rödgröna och visar sedan ett klipp med Maria Wetterstrand där visserligen denna fråga diskuteras men samtidigt verkar klippet helt taget ur sitt sammanhang, sedan följer ett klipp där en journalist jagar Thomas Bodström med frågan om varför han valt att sitta med i Pysslingens styrelse, varvid Bodsröm inte vill svara på frågan just där och då. Eftersom Det talas tyst om att det var regeringen Bildt som införde skolpengen år 1992 och att privatiseringsivern uteslutande kommer från högerblocket blev jag förbannad. Syftet med inslaget kan ju bara vara att svärta ner populäre Maria Wetterstrand (som över huvud taget inte hade något med saken att göra) och att ställa Bodström och Socialdemokraterna i dålig dager. Bildts inblandning i Lundin Oil som jag anser vara en stor skandal utan like, kan ju sättas i jämförelse med att sitta med i Förskolorna Pysslingens styrelse. Därför förtjänar Rapport och SVT en megafon tycker jag.

Henrik S (14/9): Ni har med allra största sannolikhet redan uppmärksammat det. Om inte, titta gärna på Aftonbladets etta i dag (strippa på V-fest) och Expressens dito (alkohol till unga på S-fest). ”Det finns ingen konspiration”, sade Jan Helin och Thomas Mattsson unisont under PK-debatten på Kulturhuset i Stockholm i går. Intressant då att båda har för De rödgröna väldigt komprometterande toppnyheter redan dagen efter. Intressant också att Helin och Mattsson bara pratade nyhetsvärdering under samma PK-debatt. Nyhetsvärderingen är det väl ingen som har kritiserat? Presentationen, som ju fokus borde ligga på, nämndes inte med ett andetag.

Joakim S (13/9): Jag läste om er blogg på Aftonbladet och tyckte att ni kan vara rätt media för att lyfta just den här pinsamma biten av "journalistik" utförd av ingen mindre än Niklas Svensson på Expressen
http://www.expressen.se/nyheter/val2010/1.2132639/tittarna-reinfeldt-var-bast-i-debatten
och som även till viss del hakades på av aftonbladet i artikeln:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7771535.ab
Det som jag främst reagerar mot är hur stämningen och vad som hände utanför studion så starkt skiljer sig från verkligheten. Enligt Svensson har följande skett:
"Utanför tv-huset väntade sent i går kväll hundratals ungdomar från partiernas ungdomsförbund SSU och MUF.För Mona Sahlin var de få stegen från entrén till livvaktsbilen en pärs. Hon hånades av motståndarna och fick eskorteras till bilen av flera vakter. Fredrik Reinfeldt, som var utmattad efter duellen, valde att lämna tv-huset bakvägen."
och man använder även denna bild för artikeln: http://static.expressen.se/polopoly/bilder/2010/09/13/1.2132690TS1284356338590_slot100slotWide75ArticleFull.jpg
I verkligheten skedde något helt annat, nämligen följande:
SSU var uppskattningsvis dubbelt så många som MUFarna och Fredrik Reinfeldt möttes av burop som "Hycklare" och "Var är jobben Reinfeldt". Reinfeldt går ut samma väg som Sahlin(nämligen genom huvudentren) och är på väg in i bilen men väljer istället att stiga in i bilen ca 20-30 meter bort så att MUF kan följa efter honom och då tas Expressens bild som jag tidigare länkat till. SSUarna delar då upp sig och stjäl den av MUF tidigare ockuperade platsen till vänster om ingången också och således skapar man fri lejd och hejaklack åt Mona när hon kommer ut, även om ett par MUFare lyckades trycka sig fram bland SSUarna.

Mona N (13/9): Nerikes Allehanda hade en valguidebilaga den 9 sept. 2010. Bilagan innehöll bla 5 stora annonser, Hemtex, Lantmännen, KD, Moderaterna samt Alliansens vänner!

Väljer DN:s nyhetsredaktion bort nyheter som inte passar in?

Den Allierade ögnar igenom huvudstadens morgontidningar och hittar tre nyheter med betydande allmänintresse för väljare och läsare, men vilka DN:s nyhetsredaktion inte värderar tillräckligt högt för att skriva om.

Svenska Dagbladet publicerar en liten notis under rubriken ”Medier anses göra skillnad”. Novus har gjort en mätning (1000 personer över 18 år) om hur blocken har bevakats i medierna. I notisen framkommer att 54 procent av de tillfrågade menar att Moderaterna har skildrats positivt, medan 34 respektive 37 procent tycker att Socialdemokratin och Vänsterpartiet har skildrats negativt.

Metro publicerar ett avslöjande under rubriken ”De är köpta av Moderaterna”. Moderaterna betalar fem kända bloggare – Anna Hibbs, Michaela Forni, Petra Tungården, Katrin Zytomierska, Dasha Girine - som skriver inlägg åt partiet. Tillsammans når de kända kvinnliga bloggarna nästan 300 000 människor varje vecka, varav många läsare är unga och ser upp till sina stureplansbloggare. Kanske dags att i god konsumentupplysningsanda lägga upp en varningstext: Jag är betald kampanjmakare åt Moderaterna. Hur etiskt var det här, partisekreterare Per Schlingmann?

Fredrik Reinfeldt fifflade med siffrorna i TV, igen (förra gången var det arbetslöshetsiffrorna ). Svenska Dagbladet skriver under rubriken ”Rött ljus för Reinfeldt i tv” att Reinfeldt hade fel om antalet kommuner som tar emot ensamma flyktingbarn. Reinfeldt angav siffran 270 kommuner, fast det skulle vara 170.

Istället för att hjälpa sina läsare att se igenom felaktiga uppgifter och köpta bloggare som vänder sig till unga människor och istället för att presentera en undersökning med alldeles nya frågeställningar väljer DN:s nyhetsredaktion att återigen publicera en förtroendeundersökning med samma resultat som tidigare och därmed föga nyhetsvärde. Kanske dags att döpa om tidningen till Dagens Opinion?

Dagens Nyheters redaktionschefer Åsa Tillberg och Björn Hedensjö vinner ännu en gång varsin Megafon.

DN väljer med omsorg

Idag gör DN ett reportage om ungdomar som kandiderar i valet. Valet av vilket parti som slås upp på stor bild och som ges utrymme i artikeln, är inte helt förutsägbart. I vanliga fall hade DN börjat med ett citat från en representant från Alliansen, därefter med ett citat från de Rödgröna. Fyra dagar före valet blir det bara citat från en moderat (Muf:are). Hon fotas framför en moderat valstuga. Under den stora bilden ges dock representanter från andra ungdomsförbund också lite utrymme.

DN:s Juan Flores tar hem en Megafon.

Är Svenska Dagbladet en PR-byrå?

Idag följer Svenska Dagbladet PR-handbokens ABC-rekommendationer.

För alla studenter som läser PR är dagens Svenskan en guldgruva. Ett tydligare och konkretare exempel på hur en nyhetsredaktion genom opinionsmätningar kan skapa sitt kampanjbudskap, är svårt att hitta. Svenska Dagbladet beställer en Sifo-undersökning om hur många som kan tänka sig att stödrösta. Den första nyhetsartikeln bygger på undersökningen om stödröstning. Sen kompletterar redaktionen ”nyheten” med att skriva en artikel om att Maud Olofsson kämpar i motvind och gärna tar emot stödröster från ”medborgare fyra procent”. I artikeln får Maud Olofsson hålla valtal oemotsagd. Inte ett ifrågasättande finns med i artikeln.

Det är snyggt gjort. Svenska Dagbladets nyhetsredaktion behöver inte uttryckligen skriva läsaren på näsan med rubriken ”Nu måste vi stödrösta på Centern!”. Den kan framföra ledarsidornas tyckande på nyhetssidorna och hamra in budskapet om att Alliansens vänner nu måste hjälpa Centerpartiet.

Budskapet om att stödrösta på Centerpartiet återkommer i artiklar, framsidepuff, statistik, notiser, citat. Det minsta partiet inom det rödgröna blocket nämns enbart i en bisats.

Egentligen, man kan bara finna ett fel. Den Allierade Journalisten trodde att Svenska Dagbladet var en nyhetstidning och inte en kampanjmaskin.

Svenska Dagbladets nyhetschefer Karolina Andersson och Maria Gramer kan glädjas åt varsin Megafon.

Vilka intressen finns bakom opinionsmätningsinstituten?

Svenska Dagbladet kartlägger opinionsmätningsinstitutens ägare och intressen. Läs den.

Mediaprofessorn Jesper Strömbäck kommenterar här:
"– Det är ganska klart att undersökningarna har stor påverkan, säger Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mitthögskolan. Ett parti som har medvind i opinionsundersökningarna, berättar han, har lättare att mobilisera sina kampanjarbetare och ingjuta energi i kampanjen.

Partier med starka siffror i mätningarna får också lättare att nå ut med utspel och har lättare att vinna nyhetsredaktionernas intresse. Effekten är svår att mäta, men att det finns ett symbiotiskt förhållande mellan undersökningar och rapportering menar Jesper Strömbäck är en teori som har brett stöd."

Aftonbladet kampanjtåg tuffar vidare

Aftonbladet fortsätter gång på gång att på nyhetsplats presentera Reinfeldt som en vinnare och Sahlin som en förlorare. Rubriker, bilder, brödtext.

Enligt Aftonbladets Sifo-undersökning får Reinfeldt högre snittbetyg än Sahlin (3,6 mot 3,2). Ändå blir 15 procent av tittarna, enligt undersökningen, mer positiv till Socialdemokratin. Motsvarande siffra för Moderaterna är 7 procent. Kan det bero på att borgerlig medias Mosa Mona-kampanj har dragit ner väljarnas förväntningar på Mona till ett minimum? Eller att Sifos undersökning är uppåt väggarna?

Aftonbladet försöker inte ens att analysera motsägelsen.

Aftonbladets chefredaktör Jan Helin tar hem en Megafon.

Med anledning av att den Allierade Journalisten skriver en artikel på Aftonbladet Kultur ramlar tipsen in om artiklar och journalister som borde premieras med en Megafon. Här några exempel:

Fredrik H tycker att DN Ekonomi ska få en Megafon
Det är så sjuk överrepresentation på positiva borgerliga nyheter. Ibland är det så vinklat så man undrar om det är rena beställningsjobb av alliansen. Varje dag när man läser Expressen, DN, SvD och Aftonbladet så häpnas man över nyheterna som nästan ALLTID är negativa för de rödgröna och positiva för Alliansen. Ta bara detta exempel från igår i DN Ekonomi: Hur vinklad är inte denna artikel om att få alliansens politik att framstå som att det gynnar familjen:
http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/familjen-en-av-valets-vinnare-1.1168531

Markus F om kvällstidningarna
Jag funderar på varför kvällstidningarna bara sekunder efter en debatt låter väljarna sätta plus eller getingar på Mona och Fredrik. MUF har organiserat sig och står för säkert 25 000 av klicken på förstasidorna. Detta kan man läsa sig till i bloggar och på Facebook.
Redaktionerna måste ju känna till detta, jag har mailat dom men inte fått något svar.



Camilla A rekommenderar en Megafon till SVT Agenda
jag tyckte det var märkligt av SVT:s Agenda att söndagen närmast före ett val ge det ena blockets finansministeralternativ, dvs Anders Borg, fritt spelrum i programmet. Megafon på det?

Elisabeth N om sanning och lögn i pensionsfrågan
Vet inte var det här hör hemma för det hörde vi i Reinfeldts Almedalstal. Han påstår att de Rödgröna vill påföra pensionärerna en extra pensionärsskatt. Enligt rödgrönas kansli är det en ren lögn.

Vi har upprepade gånger ringt moderaterna (olika personer/kanslier) och blivit lovade svar. Till slut förra veckan (v.36) återkom en kvinna och gav förklaringen att Rödgrönas sänkning av a-kassan kommer att få betalas av pensionärer.
Detta är inte heller sant.

Det här visar att Sveriges Statsminister kan på bästa sändningstid stå och ljuga svenska folket rakt upp i ansiktet utan att någon media reagerar.

Mia J om att DN Ekonomi är värd en Megafon
DN Ekonomi i helgen, man drar stort på den lyckliga familjen som fått det bättre ekonomiskt med alliansen. Den arbetslösa kommer sist av alla (kolla rubriken)-
Sen kommer räkneexemplen. Där är det konstigt att alla tidningar alltid räknar med på den högsta möjliga a-kassan, som man har i typ 100 dagar. Blir man långtidsarbetslös hamnar man till sist på 65-procentig ersättning. Det berättas aldrig.

Märkligt också att ingen av er journalister ställer motfrågor till Reinfeldt, när han säger att högre skatt för sjuka och arbetslösa lönar sig i form av fler jobb.
Ingen bemöter det med "men vi har ju massarbetslöshet".

Maria K om mediernas analys av Reinfeldts och Sahlins debatt
Igår i Aktuellt får Fredrik sista ordet två gånger i debatten mot Mona. Därefter recenseras den, i Agenda, av två personer som inte gillar det rödgröna samarbetet. Birger Schlaug och en kvinna från Expressen. Alla jag har pratat med anser att Sahlin gjorde sin starkaste insats hittills och att hon vann debatten. ändå heter det i DN, SvD och Expressen att Reinfelt vann debatten, trots att Sahlin var "oväntat stark".

Stefan S vill ge Lars Adaktusson en Megafon
Jag vet inte varför men Lars Adaktusson ljuger om att Lars Ohly valde Iran framför Israel, som han har sagt efter Göran Hägglunds lögner om detsamma: http://www.expressen.se/nyheter/val2010/1.2131157/hagglund-ohly-har-valt-iran-fore-israel

Här finns inspelningen från 2010: http://www.youtube.com/watch?v=7sCIiMnwjrM

Vem kan anse att Lars Ohly väljer Iran i inslaget? Och notera Lars Ohlys reaktion när Adaktusson hävdar att han för ett år sedan valde Iran (för i utfrågningen 2010 tycker Adaktusson uppenbarligen att Ohly inte väljer men senare hävdar han ändå att Ohly gjorde det). Lars Adaktusson - en megafon?

Svenska Dagbladets Göran Eriksson, en ironiker?

Svenska Dagbladet sätter idag på nyhetsplats rubriken ”Ovanligt snäll valrörelse”. Hur är det möjligt att den politiska analytikern Göran Eriksson missat den smutskastningskampanj som pågått mot Mona Sahlin under valrörelsen? Inte med ett ord nämner han den Mosa Mona-kampanj som pågått nästan dagligen, inte minst i media.

Göran Eriksson, här får du ytterligare en Megafon till bokhyllan.

Expressen fortsätter med opinionsmätningsjournalistiken

Expressen fortsätter att kombinera smutskastningskampanjen mot Sahlin och opinionsmätningar på nyhetsplats för att skapa den negativa spiralen föra Mona Sahlin och Socialdemokratin. Se den hundrade tobleroneattacken i gårdagens Expressen här. Idag följer Expressen upp med ett diagram över (S) minskade stöd. Det sammanfaller som av en händelse ganska väl med borgerlig medias ettriga kampanj under 2010 för att framställa den kvinnliga partiledaren Sahlin som osäker, omdömeslös och misslyckad. Borgerlig media beskriver inte den folkliga opinionen på nyhetsplats, man skapar den där.

Grattis, Expressens chefredaktör Tomas Mattsson, du vinner en Megafon två dagar i rad.

Kampanjmakare Niklas Svensson på Expressen är citattagen

Niklas Svensson fortsätter att vara Expressens kampanjmakare nummer ett. Idag har han valt citat med en kampanjmakares omsorg. Här de som kommer från riksdagspartierna:

(S): ”Jag kommer inte att bli minister”
(V): ”Jag tycker inte att läkare ska kunna skriva ut preparat åt sig själva”

(KD): ”Lars Ohlys politik är avskyvärd”
(FP): ”Vi måste ställa högra krav på maten till de äldre”
(FP): ”Vi ska ha ett samhälle som inte massövervakar i proaktivt syfte på det sätt som sker idag”
(M): ”Alla offentliga monopol och statliga företag ska bort”

Av någon anledning citeras Alliansen dubbelt så många gånger och från de rödgrönas representanter väljer Niklas ett negativt citat och ett som handlar om en mindre viktig sakfråga, medan tre av citaten från alliansens representanter handlar om viktiga samhällsproblem och ett riktas mot Ohly.

 Niklas Svensson erhåller en Megafon, igen.

Granskning av bildkampanjjournalistiken i DN

Den Allierade Journalisten granskar valet av bilder när DN publicerar reportage om Fredrik Reinfeldt (10/9) respektive Mona Sahlin (11/9). De tre översta bilderna är från Reinfeldt-reportaget, de tre därefter från Sahlin-reportaget.

Förstasidan i de två reportagen: Reinfeldt med de andra partiledarna i Alliansen illustreras som glada segrare med händerna i värdret, solen skiner på dem. Mona jagar ensam, nästan sammanbiten, ut ur en buss, mörka moln på himlen.

Förstauppslaget: Reinfeldt står som en landsfader och talar. Sahlin står med ryggen mot kameran.

Andra uppslaget: Reinfeldt hälsar glatt på folket. Sahlin döljs på ena bilden bakom en röd ballong, på den andra sidan småbilder på en leende Mona.

Det är genomtänkt profesionell bildkampanjjournalistik. På nästan varje bild i DN framställs Reinfeldt som en segrare eller som en landsfader; bilder som ska signalera framgång.

Konsekvensen i bildvalet är fantastiskt, DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz. Megafonen är din

Expressen behåller ledartröjan i Mosa Mona-kampanjen

Åtta dagar före valet väljer Expressen att återigen smutskasta Mona Sahlin på nyhetsplats. Förstasidan och två uppslag i tidningen sägs handla om ”Sanningen om Kortskandalen”. Expressen påstår att de ”granskar” denna 15 år gamla historia, men inget nytt kommer fram. Den så kallade nyhetsredaktionen lyckas dock påminna läsaren om att Sahlin är en slarver och skurk. Varför saknas denna motsvarande ”granskning” av Fredrik Reinfeldts och Carl Bildts trixande med sina barnflickor? Vi väntar fortfarande på att medierna ska intressera sig för Bildts roll i Lundin Oil, och anklagelserna mot företaget om medansvar för folkrättsbrott i Sudan.

I Expressens publicistiska idé kan man bland annat läsa att ”Vi bekämpar alla idéer som försöker krympa människan och hennes möjligheter – kvinnoförakt, klassförakt…”.

Expressens chefredaktör Tomas Mattsson tilldelas en Megafon för professionellt smutskastningskampanjande i valrörelsens slutskede.

Varför klimatet försvunnit ur det mediala strålkastarljuset under valrörelsen

Den Allierade Journalisten är på plats vid en debatt i ABF-huset den 11 september om hur nyhetsmedia har bevakat globaliseringen och de internationella utmaningarna under valrörelsen. En representant för nätverket Global Rättvisa Nu är upprörd över att klimatet kommit bort i medias bevakning av valrörelsen. Han hänvisar till Ekots granskning om hur antalet inslag om klimatet halverats. Hur är det möjligt att de flesta medier skrivit så lite om partiernas syn på världens absolut viktigaste fråga?

Inför valrörelsen lät nätverket samtliga riksdagspartierna svara på en klimatenkät med nio frågor. Svaren visar tydligt att de Rödgröna har en mycket högre ambitionsnivå än Alliansen i klimatpolitiken. Mest förvånande medialt sett är dock att Alliansen är mycket mer splittrad i klimatpolitiken än de Rödgröna. De rödgröna svarar likadant på 5 av 9 frågor, medan Alliansen bara är helt överens i en enda av de nio klimatfrågorna. Varför har media inte skrivit om denna splittring inom Alliansen när man under en stor del av detta års bevakning av blocken fokuserat på i vilka frågor de Rödgröna är oeniga?

Johan Ehrenberg menar i senaste ETC Stockholm att klimatfrågorna försvunnit bort för att vi har fyra förlorade år bakom oss med Alliansen och att varje diskussion om klimatet innebär att Maria Wetterstrand och Miljöpartiet som har störst trovärdighet i klimatfrågan hamnar i fokus. Han menar att denna mediala tystnad i klimatfrågan beror på partiskhet i svensk media. Om det mediala strålkastarljuset föll på klimatfrågan skulle det rödgröna blocket lyfta.

Trodde då journalistpanelen att det låg något i Ehrenbergs analys?

Ingrid Thörnqvist, utrikeschef på Sverige Television, trodde inte på någon partiskhet, men menade att det fanns en klimattrötthet efter misslyckandet i Köpenhamn och att klimatet åter skulle hamna i fokus inför nästa toppmöte i Mexico.

Bror Perjus, författare och journalist från den fackliga pressen, svarade inte uttryckligen på frågan om klimatet men menade att de två stora dagstidningarna – DN och SvD - har stort inflytande på andra medier och även public service och att de varit extremt partiska i denna valrörelse, och menade att det kommer bli mycket intressant att läsa SOM-institutets utvärdering av medias bevakning av valrörelsen.

Johan Myrsten, ekonomijournalist på Svenska Dagbladet trodde inte att det fanns ett aktivt partiskt urval. Däremot tyckte han det var tråkigt att klimatfrågan försvunnit bort från det mediala intresset.

Enligt arrangörerna visar TV2 eller Kunskapskanalen mediadebatten tisdag 14 september.

Bröstpumpsjournalistiken

En nästan samlad svensk nyhetskår ansåg att det viktigaste Ohly sa under SVT:s utfrågning av honom var ordet bröstpump. Det var så viktigt att DN:s Mats J Larsson bara skrev om bröstpumpen i sin nyhetsartikel om utfrågningen dagen efter (7/9). Sju gånger användes ordet bröstpump i artikeln och illustrationen. De DN-läsare som inte hade möjlighet att se debatten själva fick inte reda på någonting annat om utfrågningen än att han använt ordet bröstpump. Men det var inte tillräckligt. Bröstpumpen var så viktig att DN fortsatte att skriva om bröstpumpen ytterligare en dag på nyhetsplats. Upplysningsidealet är inte särskilt högt värderat på nyhetssidorna i Sveriges största dagstidning. Att få skriva ordet bröstpump tycks vara viktigare. Bröstpump.

Och bröstpumpsmobb.

Mats J Larsson tar hem en Megafon till.

Oenighetsjournalistiken

Aftonbladets Lena Mellin fortsätter envist att berätta historien om hur oeniga de Rödgröna är. Denna gång handlar det om Ohlys utfrågning på SVT. Varför fokuserar hon inte lika mycket på de områden som Alliansen är oeniga om? Varför dessa dubbla måttstockar?

Lena Mellin tilldelas dagens Megafon.

Nyhetsmedierna fokuserar på Alliansen

Medieanalysföretaget Infopaqs senaste politikbarometer visar på övervikt för allianspartierna i antalet partiomnämningar.

Under de sista två veckorna av augusti finns det en tydlig tendens att moderaterna tar en allt större plats i mediernas bevakning. Framförallt är det nu bara en försumbar del av publiciteten som är negativ.

Totalt står allianspartierna tillsammans för 57 procent av partiomnämnandena i medierna och oppositionspartierna står för 39 procent. Motsvarande mätning i våras visade på 55 respektive 43%.

Kampen om bilden

Det ligger en hel del sanning i den gamla klyschan ”En bild säger mer än tusen ord”, åtminstone tillräckligt för att avslöja DN:s Allianskampanj. Det blir övertydlig i DN:s intervjuserie med partiledarna:

Jan Björklund (FP) framställs som en segrare (DN söndag 29 aug).

Mona Sahlin (S) döljs bakom en flaggstång (DN söndag 5 sept).

Så här sa medieforskaren Esther Pollack i fredags på P1 Morgon: ”Jag ser hur väldigt många berättar en framgångssaga om Alliansen och Fredrik Reinfeldt och väldigt få motsvarande för Mona Sahlin och det rödgröna samarbetet”.

Alliansen lär inte behöva bli besviken på DN de sista veckorna före valet. DN fortsätter att berätta samma story om och om igen.

DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz vinner en Megafon.

Har även DN Söndag fogats in i kampanjmaskineriet?

Den allierade journalisten fick ett Megafontips så här två veckor innan valet:

"Även modereportagen har numera en borgerlig slagsida. I DN:s söndagsbilaga i dag 5 september bedöms alla partiledares (och språkrörs) klädstilar av någon som heter Marina Kereklidou. Under rubriken vad respektive partiledare kan göra bättre får alla borgerliga ett positivt omdöme inledningsvis: Reinfeldt klär sig fint, Hägglund är den stilige i gänget, Björklund gör inga fel och Maud kan fortsätta att klä sig som hon gör. Om de rödgröna sägs däremot: Wetterstrand behöver hjälp, Eriksson kunde ha ett kraftigare mer välansat skägg, Ohly behöver en ny snyggare, manligare frisyr. Sahlin klarar sig för ovanlighetens skull ganska hyggligt med omdömet att hennes frisyr och makeup passar henne (fast det betyder kanske inte att det är snyggt?)"

Förutom DN:s nyhetsredaktion har alltså DN Familj, DN Ekonomi och nu DN Söndag infogat sig i kampanjmaskineriet för Alliansen.

Söndagsmegafonen går till DN:s Maria Lindholm.

Dagens Nyheter dribblar sig fram bland opinionsmätningarna

Igår presenterade DN en opinionsmätning som visar att många rödgröna sympatisörer tror på valförlust. Det slogs upp stort på förstasidan.

Idag rapporterade DN en opinionsmätning som visar att de Rödgröna nästan är ikapp Alliansen för första gången på fyra månader. Blev den nyheten en framsida? Nix. Någon som tror att det hade blivit förstasidestoff om det hade varit Alliansen som kommit ifatt?

DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz vinner en Megafon.

Sveriges Radio om dagstidningarnas kampanj mot Mona Sahlin

Karin Wirenhed på P1 Morgon och medieforskaren Esther Pollack har gått igenom förstasidorna på DN, SvD, Aftonbladet och Expressen från och med politikerveckan i Almedalen till den 1 september.

På förstasidorna framställs Mona Sahlin negativt 18 gånger, motsvarande siffra för Fredrik Reinfeldt är fem.

Esther Pollack menar att när medierna fokuserar på opinionsras och kris bidrar det till en negativ spiral som tar fokus från valfrågor:
”Se på den här framsidan: Raset. Här har man en bild på Mona Sahlin där hon undviker att möta vår blick, hon tittar snett neråt, det är en blick som ber om ursäkt.”

”Man talar om att det går neråt och att ingen tror. Så skrivs en mängd spekulativa texter om ledaren som brister i olika avseenden. Och så mäter vi förtroendet för ledaren och då går ju det också neråt. Och dessutom är det så att väldigt många passar på att agera i negativa trender. Motståndarna gör det, men även inom ett parti. Ett helt skikt av äldre herrar deklarerar vad de menar om Mona Sahlin och hennes ledarstil.”

Fredrik Reinfeldt framställs positivt på tolv förstasidor, Mona Sahlin tre.

Det är inte bara rubriksättning utan också val av bilder och hur man skildrar partiledarna, som spelar in:
”Jag ser hur väldigt många berättar en framgångssaga om Alliansen och Fredrik Reinfeldt och väldigt få motsvarande för Mona Sahlin och det rödgröna samarbetet”, säger Esther Pollack.

”Reinfeldt framställs även på bild som den stora ledaren så väldigt tydligt. Jag har inte sett en enda bild på Mona Sahlin på det sättet. Jag ställer mig frågan om kön spelar roll.”

Den tidning som haft mest negativa framsidebilder på Mona Sahlin är Expressen. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson menar att det är en populär myt att det pågår en negativ kampanj om Mona Sahlin: ”Att tro att det är en sammansvärjning är att gå lite väl långt.”

Lars Nordh, professor i politisk kommunikation vid Mitthögskolan:
”Om man idag ser på medieframträdena med Mona Sahlin, så oavsett vad ämnet är kommer alltid frågan först upp om varför det går så dåligt för partiet nu och Mona ombeds förklara raset. Det är det jag menar med ensidigheten. Om det är det enda sättet vi betraktar partiet på så går väldigt mycket annan information förlorad.”

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson får en liten nätt Megafon (åtminstone i relation till den stora Megafon som är hans tidnings förstasida).

Här finns den efterföljande debatten mellan PR-konsulten och före detta journalisten Paul Ronge och Johan Ehrenberg, chefredaktör för tidningen ETC.

Ehrenberg: ”Faktum är att 90 procent av alla medier i Sverige är borgerligt styrda och borgerligt ägda. Att det inte skulle påverka bilden som medierna ger i detta fall av ett parti är naivt att tro. Det handlar om politiska intressen.”

”De enskilda journalisterna arbetar på en arbetsplats. Där finns chefer som är tillsatta av ägarna som har vissa åsikter om vad som ska drivas. Det går till så att cheferna bestämmer vad nyheten idag är… vi har fått den här nya undersökningen och den antyder att… ”

”Om stormen är tillräckligt stor kommer även public service fastna i dessa tramsiga rapporteringar om opinionsmätningar, som dessutom inte är särskilt relevanta eller sanna. Det finns egentligen bara en enda seriös opinionsmätning, det är SCB:s stora valundersökning och den har historiskt visat sig stämma och i den ledde de rödgröna ganska ordentligt. ”

”Det enda sättet att få en balans i rapporteringen vore om socialdemokraterna skulle ha lika mycket mediemakt som de borgerliga intressena.”

Paul Ronge menar att ”det är mest i den folkliga opinionen som Mona Sahlin är negativt belastad genom tobleroneaffären. Vilken trovärdighet har hon som statsminister? Tobleroneaffären hänger kvar sen 15 år. Media speglar bara opinionen.”

Frågan är i så fall vad som är hönan och ägget. Hur kan Tobleroneaffären hänga kvar 15 år i folkdjupet? Beror det på att medierna ständigt påminner om det? Att det räcker med att ett par alliansministrar viskar ordet Toblerone i en bisats för att medierna ska haka på?

Den allierade journalisten skulle tveka över att vända sig till Paul Ronge för att få hjälp med sitt mediagenomslag. Vad ska man ha en PR-konsult till som inte har insett att media skapar opinion?

ABC Nytt i Stockholm sprider okritiskt intresseorganisations siffror

ABC Nytt i Stockholm sprider okritiskt intresseorganisationens Almegas siffror om RUT-avdraget.

Megafonen går till ansvarig utgivare för ABC/SVT Uppland: Anja Hildén

Kort minne på Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladet granskar skillnaderna mellan blockens jämställdhetspolitik. I vanlig ordning sätter Svenska Dagbladet en positiv rubrik om Alliansen och en negativ om de Rödgröna:

”Alliansen vill ge bonus snabbare”

”Sahlin gav upp profilfråga”

Och så en liten puff för Centerpartiet på förstasidan.

Det märkvärdigaste är dock att Svenska Dagbladet inte med en rad skriver att gapet mellan mellan mäns och kvinnors genomsnittsinkomster har ökat med uppåt 1000 kronor per månad under alliansregeringens politik.

Alla kvinnor bäva månde. Alliansens valmanifest om jämställdhet mynnar ut i följande konstaterande: "Alliansen har följande skarpa förslag: Regeringens satsning på jämställdhet fortsätter."

Dagens Megafon går till redaktionschefen Martin Jönsson.

Granskning av hur Svenska Dagbladet presenterar blockens valmanifest

Bilder från presentationen av Alliansens valmanifest:

Bilder från presentationen av de Rödgrönas valmanifest:

Svenska Dagbladet gör som Dagens Nyheter. När alliansens valmanifest rapporterades i fredags presenterade Svenska Dagbladet betydande delar av blockets politik. Men när nyhetsredaktionen skriver om de Rödgrönas valmanifest tappas stora bitar bort. Genom att baka ihop rapporteringen av de rödgrönas valmanifest med en jämförelse mellan Alliansens och de Rödgrönas valmanifest, finns inte tillräckligt med spaltplats för att ge läsaren en tydlig bild av de Rödgrönas politik.

I presentationen av Alliansens valmanifest får läsaren en genomgång av 16 politikområden, en sammanfattning som inte finns med när Svenska Dagbladet rapporterar om de Rödgrönas valmanifest. Svenska Dagbladet presenterar dock vilka frågor de Rödgröna fortfarande är oeniga om, en analys som lyser med sin frånvaro i rapporteringen om Alliansen.

Megafonen går till Svenska Dagbladets redaktionschef Martin Jönsson.

TV4:s kampanjmakare nummer ett

Anders Pihlblad på TV4-nyheterna gör ett nyhetsinslag som insinuerar (sic) att Socialdemokraterna använder sig av ”negative campaigning”. Orsaken är LO:s kampanj med upp- och nervända alliansministrar och att sossarna på en affisch berättar hur mycket pengar Fredrik och Filippa Reinfeldt (M) har tjänat på regeringens skattesänkningar (125 000 kr/år). Det kan knappast kallas insinuerande smutskastning, utan är ett illustrativt exempel på Alliansens omvända "Robin Hood-politik". Rika har fått skattesänkningar på bekostnad av sjuka, arbetslösa, pensionärer och en allt mer urgröpt välfärd.

Vänsterpartisten Ali Esbati har hittat fler exempel i borgerlig media, här i Expressen och Resumé.

Av någon anledning glömde Anders Pihlblad att presentera det verkliga fallet av negative campaigning i denna valrörelse: alliansministrarnas tobleroneattack på Mona Sahlin.

Frågan är om det snarare är Anders Pihlblad som kör med negative campaigning och dessutom jobbar under falsk flagg. Det skulle kanske stå kampanjmakare istället för journalist på visitkortet?

Anders Pihlblad hämtar hem en Megafon, igen.

Granskning av hur DN väljer att presentera blockens valmanifest

När Alliansens valmanifest lanserades fyllde DN framsidan och tidningens nyhetssidor med bilder på Allianspartiernas partiledare och Alliansens politik. Alliansen fick huvuddelarna av sitt valmanifest publicerat i en egen spalt. Se här.

När de Rödgröna släpper sitt valmanifest kläms Alliansens politik in såväl på framsidan som på uppslaget där de Rödgrönas valmanifest ska presenteras. På så sätt får läsarna aldrig en överskådlig genomgång av huvuddelarna av de Rödgrönas valmanifest. Kampanjen för Alliansen blir viktigare än att åskådligt presentera de Rödgrönas politik på nyhetsplats.

DN fortsätter också att presentera tabeller som visar skillnaden i skatt mellan blocken (överst sid 8). Problemet med dessa förenklade tabeller är att de inte tar hänsyn till A-kasseavgifter, underhållstöd, bostadsbidrag mm vilket gör att de blir missvisande. Som DN själv skriver i brödtexten: ”För dem som arbetar blir det en höjd skatt med rödgrön regering 2011, men om man betalar en hög a-kasseavgift kompenserar det med råge skattehöjningen.” Mats J Larsson missar dock att förklara varför. De rödgröna vill återställa (sänka) avgiften till A-kassan. Alliansen höjning av A-kasseavgifterna ledde till att en halv miljon människor lämnade sin arbetslöshetsförsäkring.

Dagens Megafon går till Dagens Nyheters redaktionschefer Björn Hedensjö och Åsa Tillberg.